Konsumentkredit - Lån för privat konsumtion

Vad är en konsumentkredit?

Med konsumentkredit menas i de flesta fall ett lån, eller annan kredit, som är avsett för privat konsumtion och inte förutsätter någon säkerhet. Vanliga exempel på konsumentkrediter är privatlån och avbetalningskrediter. Konsumentkrediter används ofta för att finansiera köp av saker som fordon, resor, tjänster och elektronik och andra konsumtionsvaror.

Tekniskt räknas alla krediter som är avsedda för privatpersoner som konsumentkrediter. Enligt den här definitionen räknas även lån med säkerhet som bolån med säkerhet i bostaden och billån där den aktuella bilen utgör säkerheten som konsumentkrediter.

Konsumentkredit - sammanfattning:

• En konsumentkredit är en kredit avsedd för fysiska personer och privat konsumtion, t,ex, köp av varor eller tjänster.
• Det krävs ingen säkerhet för att ansöka om en konsumentkredit.
• Räntan för konsumentkrediter sätts ofta individuellt men kan också vara en fast räntesats som gäller för alla sökande. Det är de olika kreditgivarna själva som bestämmer vad som gäller.
• En konsumentkredit utan säkerhet är generellt dyrare ä motsvarande lån med säkerhet.
• Konsumentkrediter saluförs under många olika namn. De vanligaste är privatlån, blancolån och lån utan säkerhet. Men kom ihåg att även kreditkort och kontokrediter räknas som konsumentkrediter
• I de flesta fall kan du använda konsumentkrediten till precis vad du vill. Den typiska konsumentkrediten är inte låst till en specifik vara eller ett särskilt ändamål.
• Generellt är återbetalningsvillkoren för konsumentkrediter mer flexibla än vad de är för lån med säkerhet, Det finns t. ex. inget amorteringskrav för konsumentkrediter.

Vilka typer av konsumentkrediter finns det?

I dagsläget finns ett flertal konsumentkrediter på den svenska marknaden. Den kanske vanligaste formen av konsumentkrediter är privatlån och blancolån, alltså lån utan säkerhet.

Även löpande kontokrediter, kreditkort, avbetalningslån och mindre krediter med kort avbetalningstid som snabblån- och smslån räknas som konsumentkrediter och regleras av konsumentkreditlagen.

Sedan 2018 finns också en underkategori som kallas högkostnadskrediter. En högkostnadskredit är en konsumentkredit som kommer med årlig ränta på 30 procent plus gällande referensränta eller mer. De flesta snabblån, smslån och många kontokrediter är högkostnadskrediter eftersom de har en hög ränta. Men det finns också undantag. Alla små lån som går att få utbetalda snabbt är inte högkostnadskrediter.

För att komplicera saken ytterligare väljer de flesta långivare att hitta på egna namn till sina lån. Det här innebär att konsumentkrediter marknadsförs under många olika namn. Vanliga exempel är renoveringslån, semesterlån, onlinelån, snabblån, kreditlån, blancolån och privatlån. Det händer också att långivare väljer att marknadsföra alla sina lån som är avsedda för privat konsumtion som privatlån. Och ett lån som marknadsförs som MC-lån kan vara både med och utan säkerhet.

Vem kan ansöka om en konsumentkredit?

Det finns inga generella regler och specifikationer som slår fast vem som kan teckna en konsumentkredit. Lagen säger kort och gott att du måste vara minst 18 år och ha rimliga förutsättningar att betala tillbaka krediten. Resten är upp till de olika långivarna som erbjuder konsumentkrediter.

De olika långivarna som ger ut konsumentkrediter har dock ett lagligt ansvar att säkerställa att du kan betala tillbaka pengarna du eventuellt lånar. Det här innebär bland annat att de är skyldiga att göra en grundlig kreditprövning innan de beviljar en konsumentkredit.

Vid kreditprövningen, som alltså alltid genomförs när du ansöker om en konsumentkredit, tittar långivaren på saker som din inkomst, befintliga skulder, boendesituation och annat som påverkar din betalningsförmåga. Om det visar sig att du inte har tillräcklig betalningsförmåga för att betala tillbaka den aktuella krediten ska långivaren inte bevilja den.

Det är som sagt i slutändan långivarna som avgör vem som får låna hos dem och bestämmer de grundläggande kraven för att ansöka om en konsumentkredit. Kraven kan skilja åt en del mellan olika långivare. Vissa har tuffare krav på inkomst och en högre åldersgräns. Hos andra räcker det med att du fyllt 18 år och har en årlig inkomst omkring 100 000 - 120 000 kronor.
⁠
⁠Andra faktorer som avgör om just du kan teckna en specifik konsumentkredit är saker som vilken typ av lån det rör sig om och hur mycket du vill låna. Kraven för mindre konsumentkrediter med kort återbetalningstid som snabblån och mindre privatlån är oftast ganska tillåtande. Medan det av uppenbara skäl krävs mer om du exempelvis vill ha ett riktigt stort privatlån, exempelvis en högre inkomst.

Vanliga grundkrav för att söka en typisk konsumentkredit:

• Du är minst 18 år (gränsen kan vara högre hos vissa långivare).
• Inkomst på minst 100 000 kronor om året.
• Inga skulder hos Kronofogden.
• Svenskt bankkonto och BankID (krävs för att legitimera dig i samband med ansökan).

Det är viktigt att komma ihåg att du inte är garanterad en konsumentkredit bara för att du lever upp till grundkraven. Grundkraven är helt enkelt en lägsta tröskel du måste ta dig över för att långivaren alls ska behandla din ansökan. Långivaren kan fortfarande avslå din ansökan om de är det minsta osäkra på att du kan betala tillbaka pengarna i tid.

För- och nackdelar med konsumentkrediter

Den vanligaste definitionen av en konsumentkredit är som vi sett ett lån utan säkerhet avsett för just privat konsumtion. Du behöver alltså inte pantsätta en vara för att teckna lånet, vilket är fallet med exempelvis bolån, billån med säkerhet och de pantlån du kan teckna hos en pantbank.

Att det inte krävs någon säkerhet för att teckna konsumentkrediter innebär både för- och nackdelar för dig som kund. När ingen säkerhet behövs blir det både enklare att ansöka om lånet och handläggningen går snabbare, plus förstås att fler kvalificerar sig för lånet.

Den främsta nackdelen med renodlade konsumentkrediter är att de generellt kommer med en högre ränta än snittet för motsvarande lån med säkerhet. Den typiska konsumentkrediten är alltså dyrare ett lån med säkerhet.

Anledningen till att räntan oftast är högre är att långivaren som ger ut en konsumentkredit, statistiskt sett, tar en större risk än en långivare som kräver en säkerhet. Finns det en säkerhet kan långivaren i värsta fall kräva att den säljs och på så sätt få tillbaka sina pengar. Med konsumentkrediter finns det ingen sådan möjlighet. Långivarna tar därför ofta ut en högre ränta för att kompensera för den ökade risken och de fall då låntagaren får betalningsproblem.

Att tänka på innan du ansöker om en konsumentkredit

Alla lån ska betalas tillbaka förr eller senare och konsumentkrediter är inget undantag. När du tecknar en konsumentkredit ska du inte bara betala tillbaka pengarna du lånat. Du ska även betala ränta och det är inte ovanligt att extra avgifter tillkommer. Därför är det viktigt att du säkerställer att du verkligen kan betala tillbaka pengarna i tid innan du ansöker om en konsumentkredit. Om du är det minsta osäker är det alltid bättre att avstå från att låna.

Gör en budget: Det kan vara klokt att upprätta en budget för dina kommande kostnader innan du ansöker. Ställ upp dina inkomster och nuvarande fasta kostnader, då ser du snabbt hur stort ekonomiskt utrymme du har och hur stora lånekostnader du klarar av.

Uppskatta din framtida lånekostnader: Du kan också göra en uppskattning av dina framtida lånekostnader innan du ansöker. De flesta långivare och låneförmedlare har en “räknesnurra” i anslutning till ansökningsformuläret där man kan se vad ett genomsnittligt lån kostar vid olika belopp och med olika löptider.

Tänk på räntekostnaderna: Det är dock viktigt att komma ihåg att räkneexemplen på långivarnas webbplatser är just exempel och att dina kostnader kan bli helt annorlunda. Många konsumentkrediter, i synnerhet privatlån, har individuell räntesättning. Det innebär att räntan sätts individuellt för varje låntagare efter kreditprövning. Vid räntesättningen tittar långivaren på saker som din inkomst, befintliga skulder, boendesituation, anställningsform och om du har några betalningsanmärkningar. Kort sagt, din kreditvärdighet och betalningsförmåga.

Har du god kreditvärdighet, t. ex. genom en god inkomst, fast anställning, inga eller lite skulder och inga tidigare betalningsproblem har du med all sannolikhet en god kreditvärdighet. Då har du också goda möjligheter att få en bra ränta på din konsumentkredit.

Har du däremot en lägre inkomst, skulder sedan tidigare, saknar fast anställning och kanske till och med en betalningsanmärkning eller två är din kreditvärdighet sämre. Då kommer du i typfallet att få en sämre ränta om din ansökan godkänns. Något som innebär att din konsumentkredit kommer att bli dyrare.

Effektiv och nominell ränta: En annan sak som är bra att ha i åtanke om du planerar att ansöka om en konsumentkredit är skillnaden mellan nominell och effektiv ränta. Nominell ränta är den låneränta som långivare skyltar med i sin marknadsföring. Den anges som procentuell andel av lånebeloppet och beräknas oftast på årsbasis. Om det exempelvis står att räntan för ett lån är 10 procent är det alltid den nominella räntan som avses.

Men räntan är inte alltid den enda kostnaden för en konsumentkredit. Ofta tillkommer även avgifter som uppläggnings- och handläggningsavgifter. Därför är det klokt att även titta på den effektiva räntan innan du slår till.

Den effektiva räntan anges precis som låneräntan som procentuell andel av lånebeloppet och beräknas per år. Skillnaden är att den avser alla kostnader för ett lån, både den nominella låneräntan och alla avgifter. Den effektiva räntan är därför ofta ett bättre mått på konsumentkreditens faktiska kostnad än vad den nominella räntan är.